Type to search

Politik

Miljoner i pandemistöd gick till fuskande företag

De stödåtgärder som sattes in för att rädda det svenska näringslivet under pandemin saknar motstycke. En granskning visar att vissa företag valt att använda stödet för att sko sig själva.

En betydande del av de allmänna medel som avsattes för att hjälpa svenska företag genom den kris som pandemin innebar har betalats ut till företag som gett felaktiga uppgifter. Det visar en undersökning från SVT:s Uppdrag Granskning.

För att rädda svenska företag har det sedan mars 2020 avsatts 38 miljarder kronor i företagsstöd. En av de stora insatserna var möjligheten till korttidspermittering, som lät företagen minska sina lönekostnader genom att staten gick in och ersatte nästan upp till full lön för de anställda.

Permitteringsstödet är en insats till företag som drabbats hårt av pandemin och som inte kunnat utföra sin verksamhet i samma utsträckning som tidigare. Målet är att färre personer ska bli av med sina jobb.

För att pandemin skulle få så lite effekt som möjligt var stödet relativt enkelt att söka och handläggningstiderna var korta. Detta utnyttjades av företag som inte hade rent mjöl i påsen.

Ett av de vanligaste fusken med våra allmänna medel är enligt granskningen att korttidspermitterad personal ändå förväntats, eller blivit tillsagda, att arbeta heltid. Ett exempel rör en grönsaksgrossist där lastbilsförare körde långt mer än de timmar de var menade att göra:

– Vi alla ifrågasatte varför vi skulle köra längre än vad vi hade betalt för, eller var permitterade till. Men det var bara att ta det, annars skulle det bli varsel. Det är ju vi skattebetalare som får betala tillbaka allt detta, till företag som lurar till sig pengar, säger en lastbilsförare som SVT talat med.

Stor uppfinningsrikedom

UG:s granskning visar att det förekommit en hel del uppfinningsrikedom bland de företag som velat fuska till sig mer allmänna medel än de hade rätt till. Förutom fusket med permitteringsstödet har företag “anställt” personer bara för att kunna plocka ut pengar.

Fusket har genomförts genom att nyanställningar registrerats efter att ansökan om korttidsstöd skickats in. Företaget har därigenom kunnat plocka ut pengar för anställda som inte riskerade att förlora jobbet på grund av pandemin, då överhuvudtaget inte var anställda innan krisen slog till.

Skattebetalarnas pengar har även gått till företag med svåra ekonomiska problem. Genom att lura till sig stöd har man helt enkelt hoppats kunna undvika konkurs. De ekonomiska bekymmer som företagen befann sig i hade i dessa fall inget med pandemin att göra.

Över 1 200 företag har anmälts till Tillväxtverket och hittills har det upptäckta fusket lett flera polisanmälningar, ett åtal och krav på att 280 miljoner kronor ska betalas tillbaka. Det finns en risk att mörkertalet är stort och att ansvariga myndigheter vid fortsatta kontroller kommer hitta ännu fler som gjort sig skyldiga till välfärdsbrott.