Vårdpersonalen har under pandemin fått mer applåder än löneökningar. Detsamma gäller inte deras högsta chefer.
De senaste åren har larmen från vården kommit allt oftare. Rapporter om omänskliga arbetsbördor och överbelagda iva-platser är en av pandemins tydligaste konsekvenser.
De flesta verkar överens om att vårdpersonal burit ett oproportionerligt tungt lass under pandemin, men deras arbete har inte resulterat i högre lön. Under 2021 fick sjuksköterskor i Region Stockholm, som har en snittlön på 37 000 kronor, ett lönelyft på 2,8 procent. Samtidigt höjde direktören för regionens flaggskepp Karolinska Universitetssjukhuset sin lön med 12 procent. Det rapporterar Dagens Nyheter.
Direktören heter Björn Zoëga och han har suttit på sin post sedan 2019. Under pandemiåret 2021 landade hans lön efter den kraftiga löneökningen på svindlande 270 000 kronor i månaden. Som jämförelse är det några hundralappar mer än medelvärdet för årsinkomsten för någon som arbetar inom hemtjänsten. Zoëgas årsinkomst landar på 3,2 miljoner kronor.
Även om Zoëgas lön är ovanligt stor är han inte den enda med hög lön. Regiondirektören Carina Lundberg Uudelepp har efter en löneökning på 5,2 procent under förra året en månadslön på 231 400 kronor och nytillträdda Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, tjänar 188 000 kronor i månaden.
Välavlönade politiker
Det är inte bara regionens tjänstemän som har tjocka lönekuvert. Toppnamnet i det moderatledda Region Stockholm är Irene Svenonius (M) som har en månadsinkomst på 142 000 kronor.
Övriga regionråd har en månadsinkomst på 113 600 kronor. Om de haft uppdraget i mer än fyra år ökar ersättningen till 127 800 kronor. Bland dessa finns Anna Starbrink (L) som varit regionråd sedan 2010 och som nu är Hälso- och sjukvårdsregionråd.
Samlar i ladorna
Regionerna är skyldiga att ha en ekonomi i balans, men de senaste åren har Region Stockholm gått med kraftiga överskott. Under 2020 lyckades man, trots rasande pandemi, gå med ett överskott på nästan 6 miljarder kronor.
Även för 2021 går regionen mot ett starkt resultat. I ett bolag är överskott oftast en bra nyhet men i regioner, som bekostas av skattemedel, betyder överskott att pengarna inte använts för att förbättra vår gemensamma välfärd.
Det finns en tydlig skillnad mellan Irene Svenonius jublande över den ekonomiska situationen och den verklighet som vårdpersonalen upplever på sina arbetsplatser. Det har bland annat fått till följd att ett stort antal sjuksköterskor lämnat sina arbeten på iva och landets överbelastade förlossningavdelningar.
– Rapporteringen om vården börjar likna en konflikt där krigskorrespondenter vid fronten vittnar om hårda strider och stora förluster medan generalerna på högkvarteret hävdar att knappt ett skott har avlossats, skriver Andreas Cervenka i Aftonbladet.
Missnöjet blev tydligt när Svenonius i november fortsatta att hävda att kvaliteten i förlossningsvården var god, samtidigt som hon blev utbuad av 500 barnmorskor och andra demonstranter.
Mellan 2010 och 2020 steg intäkterna för Region Stockholm från 70 till 115 miljarder, varav 85 miljarder är rena skatteintäkter och statsbidrag. Resten av intäkterna kommer mer indirekt från skattebetalarna, exempelvis genom biljetter i kollektivtrafiken och patientavgifter.
En så kraftig ökning måste resultera i att regionen erbjuder bättre vård, bättre arbetsvillkor för personalen och förhöjd kvalitet i den samhällsservice man har ansvar för. Istället tycks man ha prioriterat höga chefslöner och kraftiga överskott.
