I regeringens gängbrottsutredning föreslås att minimistraffet för rån höjs rejält.
Socialdemokratiskt ledda regeringar har sedan 2014 skärpt straffen på omkring 60 brott som har koppling till den organiserade brottsligheten. Arbetet har intensifieras den senaste tiden sedan regeringen presenterade sitt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.
De straff som skärpts handlar bland annat om vapenbrott och åtstramningar för unga som begår brott knutna till kriminella miljöer.
I augusti presenterades regeringens gängbrottsutredning som lade fram ett antal områden där den organiserade brottsligheten kan motas med skärpta straff. Det handlar bland annat om att det ska ge hårdare straff om ett brott som exempelvis en skjutning utförs på allmän plats och att det blir brottsligt att lura in unga i kriminalitet.
I gängbrottsutredningen föreslogs även att minimistraffet för rån ska höjas från ett års fängelse till fängelse i ett år och sex månader.
Att höja straffet för personrån är en viktig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet för att såväl rånare som rånoffer ofta är unga. För förövaren är dessutom rån ett så kallat strategiskt brott. Det innebär att det kan tyda på att personen begår eller kommer att begå fler brott och kan knytas närmare till kriminella gäng.
En rundringning från Sveriges Radio Ekot visar att det finns ett brett politiskt stöd för förslaget i riksdagen. Samtliga riksdagspartier från Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna är för att straffen för rån ska skärpas.
Magdalena Andersson har sedan hon tillträdde som statsminister gjort det väldigt klart att kampen mot den organiserade brottsligheten är en av hennes främsta prioriteringar.
– Min regering kommer att vända på varenda sten för att bryta segregationen och knäcka gängen. Regeringen kommer inom kort att fatta beslut om att ge nya verktyg till våra brottsbekämpande myndigheter, skrev hon på Facebook strax efter att hon valts till statsminister.
