Regeringens garantitillägg skulle ge en miljon pensionärer i snitt 750 kronor mer i plånboken. Hur står det upp mot högerns motförslag? MT reder ut hur skillnaderna och vinnarna på de olika pensionsförslagen.
Plötsligt talar alla om pensioner och det spås bli en viktig valfråga. Regeringen har tillsammans med samarbetspartier lagt fram ett förslag om ett garantillägg för de med de allra lägsta pensionerna.
Oppositionen med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har lagt fram ett motförslag som bland annat innebär kraftiga skattesänkningar.
Men vad innebär egentligen de olika förslagen?
Regeringens garantireform
Regeringens garantitillägg innebär att de som har de allra lägsta pensionerna får upp till tusen skattefria kronor i månaden.
Reformen skulle höja pensionen för en miljon pensionärer med i snitt 750 kronor och införs från augusti.
Högerförslaget
Motförslaget till regeringens pensionsreform är en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Överenskommelsen mellan de fyra partierna har resulterat i ett förslag som består av fyra olika delar.
Den första delen är en skattesänkning på alla pensioner. Skattesänkningen skulle ge 200 kronor mer i månaden för de med en samlad pensionsinkomst över 14 000 kronor. Skattesänkningar gynnar oftast de med högre inkomster mer.
Skattesänkningen på pensionerna skulle minska statens inkomster med sex miljarder per år. Den kan införas tidigast i början av 2023.
Den andra delen av högerförslaget är en höjning av garantipensionen med 600 kronor. Det är inte en skattefri förmån, så den faktiska summan som pensionärer får ut kommer att bli omkring 400 kronor. Höjningen ska gälla för de med en garantipension under 14 000 kronor per månad.
Kostnaden för förslaget beräknas bli 3,7 miljarder per år.
Den tredje delen är en höjning för konsumtionsstödet i bostadstillägget. Det här förslaget skulle ge 175 kronor mer i månaden för sammanboende och 350 kronor för ensamstående. Till skillnad från förslaget med garantipensionen är bostadstillägget skattefritt.
Det skulle om den röstas igenom bli den tredje höjningen för bostadstillägget under 2022, eftersom regeringen sedan tidigare redan beslutat om två höjningar.
Bostadstillägget är behovsprövat och är alltså inget som alla pensionärer får.
Slutligen föreslår högern en ”gas” i pensionssystemet. Det är ett förslag som automatiskt skulle öka utbetalningarna från pensionssystemet när tillgångarna ökar mer än skulderna. Det här förslaget ger mer i pengar i plånboken ju högre pension man har och ökar alltså klyftorna i pensionssystemet.
Totalkostnaden för högerförslaget landar på drygt 14 miljarder kronor, vilket kan jämföras med regeringens förslag där kostnaden är omkring nio miljarder kronor för första året. Hur finansieringen för de extra fem miljarderna ska lösas har ännu inte presenterats.
