Sverige och Finland har nu lämnat in sina ansökningar om medlemskap i Nato.
– Ett historiskt ögonblick, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Både Sverige och Finland undertecknade sina ansökningar i går och ländernas ambassadörer Axel Wernhoff och Klaus Korhonen lämnade i dag in dem vid en enkel ceremoni med generalsekreteraren Jens Stoltenberg i Natos högkvarter i Bryssel.
– Det här är en bra dag i ett kritisk ögonblick för vår säkerhet, säger Jens Stoltenberg.
Han tackar Sverige och Finland för ansökningarna.
– Jag välkomnar varmt Sveriges och Finlands begäran att gå med i Nato.
Närmaste partners
Stoltenberg säger att Sverige och Finland är Natos närmaste partners och att ländernas medlemskap kommer att bidra till att öka Natos gemensamma säkerhet.
– Alla medlemmar är överens om vikten av Natoutvidgning. Vi är överens om att vi måste stå tillsammans och att det här är ett historiskt tillfälle som vi måste greppa, säger generalsekreteraren.
– Medlemsländerna kommer nu att överväga nästa steg i er väg mot Nato. Alla medlemmars säkerhetsintressen måste övervägas, säger Stoltenberg.
Utrikesminister Ann Linde kommenterar ceremonin i en skriftlig kommentar till TT:
”Nu är Sveriges och Finlands ansökningsbrev överlämnat till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Att Sverige och Finland går hand i hand är en styrka. Nu fortsätter processen med anslutningssamtalen (accession talks).”
Turkiets roll
Natokällor har tidigare meddelat att överlämningen sedan ska följas av ett omedelbart möte för Natoländernas ambassadörer, som högst sannolikt då beslutar om att inleda medlemskapsprocessen.
Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att militäralliansen inte räknar med några egentliga komplikationer under de diskussioner som sedan följer. Däremot är det fortsatt osäkert om hur Turkiet kommer att ställa sig, efter de senaste dagarnas negativa uttalanden från president Recep Tayyip Erdogan.
Om allt går som planerat kan emellertid Sveriges och Finlands ansökningsprotokoll undertecknas redan om cirka två veckor, varpå länderna i så fall får status som ”inbjuden medlem” (invitee på engelska). Statusen ger rätt att delta i alla Natomöten framöver, men utan rösträtt.
Protokollen ska sedan godkännas i parlamenten i de 30 Natoländerna innan medlemskapen blir definitiva. Det beräknas i sin tur ta mellan fyra månader och ett år – även om Nato flaggat för att man gärna ser en uppsnabbad behandling, med anledning av det oroliga säkerhetsläget kring Rysslands krig i Ukraina.
