President Emmanuel Macron och hans allierade rivstartar veckan med att försöka få ihop en parlamentarisk majoritet i Frankrike. Detta efter att söndagens parlamentsval slutat med ett rejält misslyckande för hans allians Tillsammans.
Frankrikes president hade bett folket att ge honom en tydlig och stark majoritet i söndagens parlamentsval.
Så blev det inte. Även om Macrons allians Tillsammans får flest mandat i nationalförsamlingen får den inte längre egen majoritet. I stället är det den nybildade vänsteralliansen Nupes och högerextrema Nationell samling som har gjort de största framstegen.
Macron och hans allians befarar nu en ”total förlamning” efter valet, skriver tidningen Le Monde.
Samarbete krävs
För att Macrons andra mandatperiod inte ska bli alltför skakig krävs nu samarbete med andra partier.
– Den här situationen utgör en risk för vårt land, med tanke på de utmaningar som vi måste möta, sade premiärminister Élisabeth Borne under söndagskvällen då valresultatet, som hon kallar ”en fara för Frankrike”, tickade fram.
– Vi kommer att arbeta från och med i morgon för att bygga en fungerande majoritet.
Emmanuel Macrons allians är fortsatt störst i nationalförsamlingen med 245 mandat, betydligt mindre än de 289 som krävs för egen majoritet. Den nybildade vänsteralliansen Nupes under radikale Jean-Luc Mélenchon får 135 och blir den största oppositionsgruppen i parlamentets underhus.
Marine Le Pens högerextrema Nationell samling får 89 ledamöter i parlamentet, vilket gör det till den största högerkraften, före den traditionella högern Republikanerna (LR).
Reformer försvåras
Valresultatet är en tydlig markering mot Macron, trots att han i april återvaldes för en andra mandatperiod med en tydlig majoritet, då med just Marine Le Pen som motkandidat.
Presidenten har planerat att under sin andra mandatperiod bland annat införa ett program för skattesänkningar, välfärdsreformer och att höja pensionsåldern. Men alla förändringar kommer att bli svårare att genomföra utan egen majoritet.
– Detta kommer att komplicera reformerna. Det kommer att bli mycket svårare att styra, säger Dominique Rousseau, juridikprofessor vid universitetet Paris Panthéon-Sorbonne, till nyhetsbyrån AFP.
Emmanuel Macron har på måndagsmorgonen ännu inte kommenterat resultatet offentligt.
Fakta: Frankrikes parlamentsval
Frankrike håller val till nationalförsamlingen i regel var femte år, några veckor efter ett presidentval. Nationalförsamlingen är parlamentets underhus och 577 ledamöter väljs till platser där. De väljs i enmansvalkretsar över hela landet.
För att bli vald redan i den första omgången så behöver en kandidat få hälften av rösterna i sin valkrets. När den första omgången hölls förra söndagen, den 12 juni, så var det endast fem kandidater som lyckades med det.
I resterande 572 valkretsar hölls söndagen den 19 juni en avgörande omgång mellan de två kandidater som har fått störst stöd. Om någon ytterligare kandidat hade fått stöd av minst 12,5 procent av valkretsens väljare så fick den också ställa upp. Så var fallet i en handfull valkretsar.
Traditionellt brukar sittande president få stöd av en majoritet i parlamentet och därmed kunna välja en premiärminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Men om oppositionen styr församlingen så är det den som bestämmer vilka som ska sitta i regering.
