Hyresgäster kan få chockhöjda hyror men får inte ta del av många av de stöd som riktas till de som äger sin bostad.
Förra året höjdes hyrorna i Sverige med i snitt 1,71 procent, vilket är en relativt normal hyreshöjning. Inför årets förhandlingar låter det annorlunda. Fastighetsägare i flera delar av landet föreslår nu chockhöjningar av hyran.
I Stockholm är förslaget en höjning med 9,5 procent. I Uppsala föreslår Fastighetsägarna MittNord en höjning med hela 10,2 procent. Fastighetsägarna menar att höjningarna är rimliga på grund av bland annat ökade räntekostnader och att höjningar på uppmot 25 procent egentligen behövs för att täcka kostnaderna.
Hyresgästernas företrädare i Hyresgästföreningen håller inte med:
– Att yrka på en så här stor höjning i det läge som råder nu är inget annat än oansvarigt. Det skulle innebära en ekonomisk dödsstöt för många utav våra medlemmar i regionen. Vart tänker de att hyresgästerna som inte har råd med höjda hyror, våra pensionärer och ensamstående föräldrar, ska ta vägen? Var ska de bo? säger Susanne Sjöblom, regionordförande i Hyresgästföreningen Stockholm, enligt Hem & Hyra.
Brutet vallöfte
Samtidigt har Moderaterna redan brutit sitt vallöfte om att ha ett högkostnadsskydd för elräkningen på plats redan den första november.
Den utdragna regeringsbildningen gör att det kommer vara omöjligt att kompensera hushållen så tidigt som utlovat Situationen förvärras ytterligare av att Ringhals 4 kommer att stå still i månader.
Hyresgäster är sällan de som har högst elförbrukning, men de drabbas ändå hårt av de höjda elpriserna. En hyresgäst har även lägre möjlighet att själv påverka sin elförbrukning, eftersom värmesystemet eller eventuella gamla och energislukande vitvaror måste bytas ut av hyresvärden.
Hyresgäster lämnas alltså åt sitt öde, men M har tydliga planer för att stötta de som köpt sitt boende. Förutom fortsatta löften om stöd till de villaägare som använder allra mest el vill högerblocket slopa amorteringskravet.
Riksbanken varnar för att detta kan driva på inflationen, vilket leder till högre priser på exempelvis mat. Det innebär att även de som inte får uppskov med att betala av sitt lån drabbas, utan att få ta del av fördelarna.
