Småföretagare på landsbygden kan komma att drabbas hårt av kommande politiska beslut. I den nya högerregeringen saknar dock många av dem helt representation.
Vi går mot hårdare tider. Det tror åtminstone Sveriges lantbrukare enligt en ny rapport. De och andra företagare på landsbygden har dock lite stöd att vänta sig från den nya regeringen.
Lantbruksbarometern, som görs av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund, har getts ut sedan 1987. I den senaste upplagan är trenden tydlig: lantbrukarna ser negativt på framtiden.
Trots att den upplevda lönsamheten ökat något sedan förra mätningen uppger 57 procent av de tillfrågade att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. När lantbrukarna får spå hur de kommer att se ut ett år framåt är de pessimistiska.
Grisbönder, som idag har svårast att få ekonomin att gå ihop, är mest positiva men tror ändå på ett minusresultat. Lägst tro inför framtiden har nötköttsproducenter.
Så varför är ser bönderna så mörkt på framtiden? Svaret är att de får smällar från flera olika håll. Det oroliga världsläget med ökade priser på bland annat drivmedel och konstgödsel ökar utgifterna rejält. Att svenska lantbrukare dessutom är mer skuldsatta än någon annan gång i modern tid gör att en vårdslös ekonomisk politik kan slå hårt mot dem.
Hårdare för skogsnäringen
Sverige är ett glesbefolkat land och skogsindustrin är en av våra viktigaste näringsgrenar. Men hela industrin kan komma att drabbas hårt av den nya regeringen.
M och SD har länge krävt slopad reduktionsplikt, vilket skulle kunna sänka drivmedelspriserna något men öka Sveriges utsläpp radikalt. Enligt Energimyndigheten skulle en sänkning till EU:s miniminivå innebära en ökning med sex miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar två tredjedelar av dagens utsläpp från biltrafiken.
De ökade utsläppen gör att Sverige får svårt att klara EU:s utsläppskvoter. De som kan vara tvungna att stå tillbaka då är skogsägarna, eftersom skogsavverkning betyder att bundet kol frigörs.
Knappt hälften av Sveriges skog ägs av enskilda småägare, medan den andra hälften ägs av statliga och enskilda aktiebolag. När priset för högerregeringens politik ska betalas är det stor risk att notan hamnar hos de små aktörerna.
Saknar representation
Ulf Kristersson talar gärna om att han vill förenkla för småföretagare. Vilken typ av småföretagare han tänker på är oklart.
Helt klarlagt är att landsbygden och framförallt norra Sverige saknar representation i hans regering.
Trots att Norrland utgör 58 procent av landets yta är ingen minister bosatt där. Tio av 23 bor i Stockholm.
Inte heller från regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna kan mycket hjälp väntas. Partiets riksdagsmandat från Västerbotten fyller de med skåningen Pontus Andersson, som aldrig besökt området han nu ska representera.
