Förutom en budget som innebär ett ekonomiskt stålbad för hela välfärden kommer högerregeringen särskilt att göra livet surt för äldreomsorgspersonal som vill vidareutbilda sig.
Sedan 2020 har anställda inom äldreomsorgen kunnat vidareutbilda sig på arbetstid. Det har exempelvis handlat om vårdbiträden som utbildat sig till undersköterskor eller undersköterskor som vidareutbildat sig inom exempelvis demensvård.
Reformen, som kallas äldreomsorgslyftet, är ett svar på en av de största utmaningarna för hela äldreomsorgen – bristen på utbildad personal.
Under förra året veks 3,3 miljarder kronor för satsningen, alltså ungefär en tredjedel av vad den nuvarande högerregeringen kommer att lägga på skattesänkningar för höginkomsttagare.
Nu står det även klart att samma högerregering kommer att slopa äldreomsorgslyftet efter 2023.
Modigt eller korkat?
På en pressträff var Magdalena Andersson och Mikale Damberg, partiledare respektive ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, inte imponerade av regeringens slapphet i frågan.
– Här har ju regeringen sagt att de vill avskaffa äldreomsorgslyftet. Det är modigt gjort, om man vill klara kompetensförsörjningen i äldreomsorgen, säger Damberg.
– Ja, eller korkat, fyller Andersson i.
Personalkris
Bristen på utbildad personal leder till att det är mycket svårt att rekrytera. Det leder till att det fattas personal och de för få som är anställda tvingas gå på knäna för att de äldre ska få den omvårdnad de har rätt till.
Men istället för att ge fler chansen att utbilda sig väljer högerregeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna att göra det ännu svårare att få in nya anställda.
Man ska nu utreda ett språkkrav för anställda inom äldreomsorgen. Eftersom många inom äldreomsorgen har utländskt ursprung riskerar ett språkkrav att det blir ännu svårare för krisande kommuner att få tag i personal.
