Lärarnas Riksförbund föreslår en begränsning av friskolebolagens möjligheter att plocka ut vinster med en ny och sträng friskolelag.
Förslagen finns i en rapport som Lärarnas Riksförbund (LR) publicerar på måndagen. LR vände sig i fjol till Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi och tidigare moderat riksdagsledamot, med uppdraget: “Lämna förslag på hur aktiebolagen kan fasas ut ur skolväsendet”.
– Friskolefrågan har funnits på tapeten så länge, och vi vet att det i befolkningen finns ett ganska stort motstånd mot att kunna plocka ut vinster. Samtidigt finns vilja att kunna önska skola. Hur ska vi då ha systemet? Tanken är att detta ska vara ett bra inspel i debatten, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.
Det fackliga perspektivet är tydligt, fortsätter hon.
– Med skolmarknaden har vi fått en koncentration av elever med ganska goda förutsättningar på vissa skolor, och en koncentration av elever med tuffare förutsättning på andra skolor. Det gör att vårt uppdrag som lärare blir omöjligt på vissa ställen.
Sätter inte ramar
Uppdraget var alltså att föreslå hur en utfasning kan ske, men Anne-Marie Pålsson och medförfattaren Per Samuelsson, professor vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet, menar att det blir krångligt, dyrt och framför allt meningslöst att förbjuda aktiebolag som friskoleägare.
– Att ta bort aktiebolagen innebär inte att man blir kvitt problemen. Problemet ligger i att skollagen inte sätter de ramar för friskolornas verksamhet som man måste ha för att få ett fungerande skolväsende, säger Anne-Marie Pålsson.
Deras förslag är därför i stället en särskild friskolelag som innebär betydligt stramare tyglar för friskolebolagen.
– Nuvarande lag ger enbart rättigheter för friskolorna: rätt att i praktiken bestämma vilka elever som ska få gå i friskolan, rätt att överlåta skolan på vem som helst. Alla dessa rättigheter leder till en väldigt märklig situation inom skolväsendet. Utgångspunkten måste i stället vara att utbildning har en speciell ställning – det är en grundlagsstadgad rättighet, det är därutöver en plikt, säger Anne-Marie Pålsson.
Förköpsrätt
Ett av förslagen i rapporten går ut på att motverka koncernbildningar genom att ge aktuell kommun förköpsrätt vid ett ägarskifte.
– Kommunen har trots allt ett övergripande ansvar för utbildningen. Man måste inse att kommunernas ställning måste stärkas i det här sammanhanget, säger Anne-Marie Pålsson.
Ett annat förslag i rapporten är att ha olika nivåer på skolpengen.
– Tar friskolan på sig att utbilda alla som vill gå i den är det rimligt att skolpengen är högre än för en friskola som bara vill förmedla utbildning till en liten krets. Då har man bestämt sig för en viss kundkrets och uppdraget blir lättare än för den skola som etablerar sig i ett utanförskapsområde och tar emot alla elever, säger Anne-Marie Pålsson.
Visar problemet
Åsa Fahlén förutser att förslagen får både ros och ris.
– Jag hoppas ändå att rapporten kan leda till en samsyn av problembilden, nämligen att företagens villkor står över det vi beslutat att skolan är till för. Det går inte, det fungerar inte. Det visar utredaren på ett utmärkt sätt. Nästa fråga är vilka lösningar man behöver, men vi måste vara överens om grundproblematiken för att ha möjligheter att hitta bredare politiska uppgörelser, säger Åsa Fahlén.
