NyheterRiksbanken mer än dubblar räntan

Riksbanken mer än dubblar räntan

Dagens räntehöjning är den största sedan inflationsmålet infördes.

Riksbanken höjer styrräntan med 1,00 procentenhet till 1,75 procent. Det är den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993.

Samtidigt höjer Riksbanken sin ränteprognos kraftigt. För 2023 höjs den till 2,5 procent mot tidigare 1,9 procent. För 2024 är prognosen nu 2,5 procent mot tidigare 2,0.

På Stockholmsbörsen betyder dagens räntebesked en viss nedgång från en tidigare uppgång på 0,7 procent till 0,2 procent.

Fakta: Från 500 till minus 0,5 procent

Den styrränta Riksbanken använder i dag infördes i kölvattnet på den dramatiska höjningen av dåtidens så kallade marginalränta till 500 procent hösten 1992 inför det att kronans fasta växelkurs övergavs. Styrräntan avgör dagslåneräntan på kassaöverskott i banksystemet och påverkar därmed en lång rad andra räntor i ekonomin.

Syftet styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder är att uppnå prisstabilitet, definierat som en inflation enligt måttet KPIF, kring 2 procent per år.

Den största justeringen av styrräntan hittills (då kallad reporäntan) gjordes i finanskrisen i december 2008. Den sänktes då med 175 punkter (1,75 procentenheter). Den sänktes därefter med ytterligare 100 punkter i februari 2009.

Den största höjningen av vår tids styrränta hittills är 50 punkter, vilket har skett två gånger: i februari 2000 och i juli 2022.

När dagens styrränta infördes 1994 låg den på 6,95 procent. Den högsta räntenivån hittills var under en period 1995–1996 på 8,91 procent.

Den lägsta nivån för styrräntan hittills är minus 0,50 procent, där den låg under perioden februari 2016 – januari 2019.

Läs mer

Populärt