Stadsmissionen har sett en kraftig ökning av personer som söker hjälp i form av mat under det senaste halvåret, enligt en ny rapport.
En trappa ner i Maria Magdalenas församlingslokaler på Södermalm i Stockholm serverar Stadsmissionen lunch för 20 kronor portionen.
Ulf Ljungström, 76, är en av besökarna. Han har precis ätit upp.
Hur har du märkt av inflationen och de höga matpriserna?
– När man ska handla i affärerna. Allt blir dyrare. Förut kunde jag köpa ost. Men det har jag slutat med. Det känns lite tråkigt.
Vännen Kenneth Karlsson slår sig ner. Han får vänta en stund på sin kålpudding med potatismos och lingon. Trycket är högt. Här serveras 150 luncher varje dag.
– Det påverkar en negativt. Det är högre matpriser, högre pris på bensin och hyreshöjning vid nyår, sammanfattar Kenneth, som lever på sjukersättning.
Många kan fastna i fattigdom
Under det senaste halvåret har Stadsmissionen sett en kraftig ökning när det gäller servering av måltider, förfrågningar om livsmedel och medlemskap i Stadsmissionens sociala matbutiker, enligt den nya ”Fattigdomsrapporten” som släpps på måndagen.
Samtidigt tror verksamheterna själva att de bara har sett början på konsekvenserna av den höga inflationen.
– När människor nu under vintern får ökade kostnader för el och mat är det fler som riskerar att hamna i fattigdom om det inte följs upp av stöd från offentligt håll, säger Niklas Hallhagen, verksamhetsutvecklare på Göteborgs Stadsmission som även har skrivit den nya rapporten.
I rapporten kan man se att en majoritet av Stadsmissionens insatser handlar om just mat.
– När vi började studera det här för tio år sedan så skulle det offentliga sköta att alla skulle få äta sig mätta. Nu ser vi att det är spritt och utbrett att människor får mat av frivilligorganisationer, säger forskaren Magnus Karlsson vid Marie Cederschiöld högskola, som har lett fattigdomsforskningen i samarbete med Stadsmissionen.
Familjer kommer
Julia Skagerberg arbetar som koordinator på Mötesplats S:t Paul. Hon berättar att de har sett ett ökat antal besökare i ett större åldersspann.
– Vi har mest haft ålderspensionärer tidigare. Men nu börjar även yngre komma in. Det tror jag har med det ekonomiska läget att göra. Vi ser familjer komma hit med barnvagnar.
Vad är det människor vittnar om?
– Att de inte har mat på bordet. Det är många som säger det uttryckligen, att de inte har mat.
Den största gruppen som får hjälp av Stadsmissionen är personer som har långvarigt försörjningsstöd, enligt den nya rapporten.
– Ett långvarigt försörjningsstöd urholkar ekonomin totalt. Det finns inga marginaler kvar. När det blir kallt ute och det behövs vinterkläder till barnen, så räcker inte pengarna, konstaterar rapportförfattaren Niklas Hallhagen.
Sitter i mörker hemma
Hur mycket en person får i försörjningsstöd baseras bland annat på den så kallade riksnormen, som justeras en gång per år. Men bidragsnivån borde justeras oftare med tanke på den snabba inflationstakten, anser Stadsmissionen.
– Följden blir nu att människor tvingas leva under existensminimum, säger Niklas Hallhagen.
På Mötesplats S:t Paul i Stockholm finns en oro för framtiden. En kvinna berättar att hon sitter i mörker hemma. En annan kvinna saknar att kunna köpa fisk. En man drömmer om en ny tvättmaskin.
– Man kan äta havregrynsgröt. Det är billigt och gott, säger Ulf Ljungström.
De andra runt bordet nickar instämmande.
