SverigeStatsminister Andersson öppnar för mer vapen till Ukraina

Statsminister Andersson öppnar för mer vapen till Ukraina

På samma sätt som när Sverige stöttade Finland med vapen 1939 är det ”rätt och rimligt” att göra det nu när Ukraina attackeras, enligt statsminister Magdalena Andersson (S).Jag utesluter inte ytterligare vapenstöd från Sverige, säger hon.

Uttalandet görs sedan hon varit i riksdagen för att återrapportera från det informella toppmötet i Versailles, Frankrike, i slutet av förra veckan.

– Kriget är ett brutalt angrepp på Ukrainas rätt att välja sin egen väg, på dess befolkning och hela landet, säger Andersson

Sedan ryska styrkor inledde sitt invasionskrig mot Ukraina den 24 februari – som krävt hundratals civila dödsoffer och drivit miljontals ukrainare på flykt in i EU – har Sverige bland annat skickat 5 000 pansarskott av typen AT4. Därutöver har Sverige levererat skyddsvästar, hjälmar och fältransoner till Ukraina – allt i linje med ett riksdagsbeslut.

– Så fort vi var klara med de vapenleveranser som vi har gjort, så fortsatte vi att undersöka möjligheten till ytterligare, säger statsministern.

”Rätt och rimligt”

Hon öppnar för att Sverige kan komma att skicka mer vapen till Ukraina. Andra stats- och regeringschefer har uttryckt sig liknande, påtalar hon.

– Ska Ukraina kunna fortsätta att bekämpa den ryska invasionen kommer de också behöva vapen för att genomföra detta.

– På samma sätt som när Ryssland invaderade Finland 1939 och Sverige stöttade med omfattande stöd, också vapen, så är det är rätt och rimligt att Sverige gör det även i den här situationen, säger Magdalena Andersson i riksdagen.

Försvarsmakten har nu lämnat in en lista till försvarsdepartementet med vad Sverige kan bidra med ytterligare, skriver SVT Nyheter. Regeringen ska också ha fått en lista från Ukraina i början på mars med önskemål. Där uppges återigen pansarvärnsroboten robot 57 finnas, samt luftvärnsroboten 70 och 90 samt olika stridsvagnsminor.

Svenskt EU-stöd

Vad gäller stöd mellan EU-länder hänvisar Magdalena Andersson till försvarsklausul 42.7 som finns i Lissabonfördraget, som ger möjlighet till EU-länder att ta emot och erbjuda stöd och bistånd om en medlemsstat utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium.

– Sverige och Finland skrev ett gemensamt brev till de övriga EU-ledarna för att påminna om klausulen inför toppmötet i Versailles. Den har hittills bara använts en gång, under terrordåden i Paris 2015.Självklart kan att skicka trupp till ett annat EU-land vara en del i 42.7. Det utesluter vi inte, säger Andersson.

– Från svensk sida utesluter vi inte att stötta andra EU-länder på alla möjliga sätt. Men exakt hur det skulle se ut beror på situationen.

Sverige vill samtidigt att EU-länderna ökar sina försvarsutgifter och att Europas försvarsförmåga stärks.

Utvecklar försvarssamarbete

Enligt Andersson är många av länderna som berörs samtidigt medlemmar i Nato, vilket ger en garanti om militärt stöd vid en eventuell aggression.

På pressträffen redogjorde hon även för möten med den brittiska regeringen tidigare i veckan.

– Vi är väldigt överens om att vi vill utveckla vårt bilaterala försvarssamarbete, säger hon.

Statsministern pekar även på ett uttalande från den brittiska försvarsministern om att Storbritannien kommer visa solidaritet med Sverige om det skulle bli ett angrepp.

Rättad: En tidigare version angav fel källa för uppgiften om Ukrainas lista över önskemål om vapen.

Läs mer

Populärt