PolitikRegeringen stärker beredskapen: "Motstå hot och risker"

Regeringen stärker beredskapen: ”Motstå hot och risker”

Regeringen inrättar 60 särskilda beredskapsmyndigheter – allt från Kriminalvården och Åklagarmyndigheten till SMHI och Myndigheten för psykologiskt försvar. De kommer få ansvar inom en eller flera viktiga samhällsfunktioner.

– De ska ha en särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstids krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) vid en pressträff.

Samhället indelas också i tio beredskapssektorer. Till dem hör hälso- och sjukvård, räddningstjänst, transporter, ordning och säkerhet och livsmedelsförsörjning. Morgan Johansson pekar på att man nu får ett tydligare ledningsansvar.

– Vi vet ju alla hur det är om vi säger att alla har ansvar så blir det lätt att ingen har ansvar. Nu pekar vi på en myndighet att den har huvudansvaret för att detta fungerar i kris och krig.

– Det handlar som alla förstår om mycket stora uppgifter som spänner över hela samhället. Till exempel – hur ser vi till att sjukhus har fungerande elförsörjning? Det är praktiska frågor man ska gå igenom och planera för.

MSB kommer att ha en samverkande och stödjande roll.

Landet delas också upp i sex civilområden geografiskt – norra, mellersta, östra, sydöstra, västra och södra. En länsstyrelse kommer att vara ansvarig inom respektive område.

– Om det värsta skulle hända och Sverige skulle hamna i krig skulle ett krisscenario sannolikt se olika ut i olika delar av landet. Därför är det viktigt att vi kan göra riktade insatser som kan se ut på ett visst sätt i Göteborgsområdet och på ett annat sätt i till exempel Norrbotten, säger civilminister Ida Karkianen (S).