Inflationen fortsätter att rusa. I augusti uppgick den till 9,0 procent enligt måttet KPIF. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg för nionde månaden i fjol.
”Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit varje månad sedan december 2021. Totalt rör det sig om en prisökning på 14,03 procent det senaste året”, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB), i ett pressmeddelande.
Bland livsmedelsprodukterna som nu sköt i väg allra mest i pris under sommarperioden återfanns apelsiner och avokado.
”Priset på apelsin steg med nästan 34 procent och priset på avokado med drygt 25 procent mellan juli och augusti. Samtidigt sjönk priset på gurka med drygt 17 procent och på morötter med strax över 19 procent”, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.
I juli var inflationen 8,0 procent.
Enligt Bloombergs prognos väntades inflationen enligt måttet KPIF, uppgå till 8,8 procent jämfört med samma period 2021.
Enligt Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, gör energipriserna att det är svårt att bedöma inflationen.
– Den kom lite lägre än vad vi trodde men något högre än vad marknaden trodde. Man kan konstatera att vi är inne i en period där energipriserna är en joker. Det är svårt att navigera runt den här osäkra energimiljön, säger han.
Han tycker att det därför är extra intressant att hålla koll på inflationen exklusive energi. Den landade på 6,8 procent i årstakt, jämfört med 6,6 procent perioden innan.
– Den stora bilden är att vi fortfarande har ett stigande inflationstryck i Sverige. Vi tror att vi får vänta till november innan det når toppen, säger han.
Enligt Robert Bergqvist betyder dagens siffror att det är ”kassaskåpssäkert” att Riksbanken höjer räntan med 0,75 procentenheter nästa vecka.
På torsdag kommer Prosperas siffror på hur inflationsförväntningarna ligger. Om även de stiger kan en ännu högre räntehöjning vara att vänta, tror Robert Bergqvist.
– Det är viktigt att komma ihåg att det tar lite tid innan vi ser effekterna på inflationen av Riksbankens räntehöjningar. Däremot kan de redan nu ge effekt på förväntningarna. Ett resolut agerande från Riksbanken minskar risken för att löntagare och företag börjar med kompensationstänkande, säger han.
