Hem Granskning Så känner du igen desinformation och ”fake news”

Så känner du igen desinformation och ”fake news”

0
Foto: Helena Landstedt/TT, Annika Byrde/TT

Desinformationskampanjer och falska nyheter kan få stor påverkan på samhället. Men vad är det egentligen, och vad är det som gör att det sprids så snabbt? Och går desinformation och falska nyheter att stoppa?

Desinformation eller falska nyheter finns överallt på sociala medier, och de sprids vidare av vanliga människor. Vissa “fake news”, som desinformationen ibland kallas, kan se ut som skämt eller satir men det få extremt långtgående konsekvenser.

Ett exempel som ofta lyfts på desinformationens makt är presidentvalet i USA 2016, när Donald Trumps kampanj lyftes av en våg av falska rykten. Även under covid-19-pandemin har falska nyheter spridits, vilket fått konsekvenser som exempelvis en rädsla för att ta de vaccin som erbjuds.

En stor del av desinformationen är medvetna kampanjer från främmande makt, som har som syfte att destabilisera ett land genom att exempelvis skapa konflikter eller sprida rädsla. Under flera år har exempelvis Ryssland arbetat med “trollfabriker” vars uppgift är att sprida desinformation i väst.

Desinformation är mycket skadligt och kan ha stor påverkan på ett land och på människors liv. Och även om felaktig information har sitt ursprung i en rysk trollfabrik är det genom att den sprids av vanliga människor som den gör mest skada.

Varför sprids falsk information?

Information som är uppseendeväckande eller skapar starka känslor får ofta väldigt stor spridning och människor delar hellre information som går i linje med deras åsikter.

Det såg forskare när de analyserade ett antal falska nyheter som fått stor spridning under Donald Trumps kampanj 2016. Artiklarna hade delats 38 miljoner gånger på sociala medier – 30 miljoner av dessa delningar uttryckte sitt stöd för Trump.

Men falska nyheter är trots detta en väldigt liten del av all den information som sprids, och de flesta användare av sociala medier råkar inte på det så ofta. Däremot är vissa grupper mer sårbara och läser och delar nästan bara information från källor som sysslar med desinformation.

Vilka som ingår i de grupper som är extra sårbara för desinformation varierar mellan länder. I USA har man sett att äldre och mer politiskt konservativa är de som oftast sprider falska nyheter. Här har konspirationsteorier letat sig in i det absoluta toppskiktet, och sprids regelbundet från såväl toppolitiker som profiler i teve och press.

Brist på eftertanke

Den vanligaste förklaringen till varför desinformation sprids är att det beror på en politisk agenda. Men en studie, presenterad i tidskriften Trends in Cognitive Sciences, visar att folk ofta är bättre att se om en nyhet är sann eller inte, oavsett om de håller med om det politiska innehållet eller inte.

Det tyder på att mycket av den desinformation som sprids helt enkelt beror på slarvighet, där människor delar saker de inte läst eller förstått ordentligt. En stor del av desinformationsspridningen beror alltså på brist på uppmärksamhet.

Ett experiment från Japan visade att det är mycket troligare att en person tror på falska påståenden om de samtidigt äter eller dricker. Det kallas för “luncheffekten” och har länge använts av slipade säljare som sett att det går lättare att knyta ihop en affär om man bjuder på mat.

Den här typen av desinformation kan minskas med relativt enkla insatser för att stärka källkritik och eftertanke. I en studie halverades antalet delningar av falska nyheter när deltagarna uppmanades att under några sekunder först bedöma om informationen var sann eller inte.

Men falsk information sprids även av den som vet eller misstänker att den inte är sann, även om det sker i mycket lägre grad. I de fallen såg forskare att desinformationsspridningen användes för att främja sin egen politiska agenda eller för att signalera till andra vilken politisk uppfattning man har.

Medveten spridning av falska nyheter kunde även bero på en önskan att skapa kaos och konflikter. Den här typen av delningar, där agendan blir viktigare än sanningen, står enligt forskarna för en ganska liten del av all desinformation.

Myndighetens uppmaning

I Sverige är Myndigheten för psykologiskt försvar ansvarig för att stärka befolkningens motståndskraft mot desinformationskampanjer. 

Grunden i vårt psykologiska försvar är befolkningens förmåga till källkritik, att på ett korrekt sätt kunna bedöma information utifrån vad som sägs, vem som säger det och vad syftet är.

Desinformation är ofta designad för att väcka starka känslor, så myndigheten uppmanar alla att tänka en extra gång innan de sprider något som gjort dem arga eller rädda. I det rådande världsläget blir källkritik och motstånd mot desinformation ännu viktigare än tidigare.

6 viktiga frågor – innan du delar

  1. Vad är det för information – åsikter eller fakta? 
  2. När är informationen publicerad? Kolla om den fortfarande är relevant. 
  3. Var är uppgiften publicerad – på en privat blogg, som ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt? 
  4. Hur fick du tag på informationen? Kolla om den kommer från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information. 
  5. Vem ligger bakom informationen – en myndighet, en organisation, ett företag? Se om du kan hitta ursprungskällan. 
  6. Varför finns informationen, i vilket syfte?

Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar

Exit mobile version