Högerregeringen svek sina löften om att elstödet skulle vara på plats innan jul, och nu är besvikelsen stor.
Det blir inget elstöd innan jul, och jämfört med vad som utlovades av högerpartierna innan valet kommer den kompensation som eventuellt kommer i februari vara mycket mindre.
I en intervju i SVT medger energiminister Ebba Busch att regeringen inte hållit sina löften. Hon menar dock att det system, som är månader försenat och som dessutom ger hushållen femtio procent mindre ersättning, är ett bättre system än det som utlovades.
Det verkar inte som att svenska folket håller med. Sedan valet har regeringspartierna och Sverigedemokraterna backat rejält och såväl Liberalerna som Kristdemokraterna har hamnat under spärren.
Även internt är kritiken hård. Tre tunga M-namn i Skåne menar att det hela är en ”trovärdighetskris” för regeringen och att man ”lovat brett men levererat tunt”.
Oppositionsledaren Magdalena Andersson stämmer in i kritiken. Vid en pressträff påtalade hon det orimliga i att regeringspartierna innan valet var så tydliga med att elstödet skulle vara på plats den första november.
– Man ska inte lova saker man inte kan hålla, det urholkar förtroendet för politiken som helhet, säger hon till SVT.
– Det har inte kommit någon ny information, från den dagen då man ställde ut löftet om att det skulle vara på plats senast den 1 november fram till i dag, som kan kan förklara varför detta tar längre tid än vad man hade lovat väljarna. Det är svagt och farligt.
Norra Sverige helt utan stöd
Den kanske allra allvarligaste bristen i regeringens elstöd är att det ges som en retroaktiv kompensation och inte som ett stöd för den här vinterns räkningar. Eftersom elpriset tidigare varit lågt i norra Sverige exkluderas boende där nu helt från elstödet.
Nu när elpriserna även rusar i norr kommer familjer, föreningar och företag i Norrland inte få en enda krona.
Orättvisan väcker självklart känslor:
– Jag tycker att man ska subventionera där det behövs, så att barnfamiljer och låginkomsttagare i hela Sverige kan ta del av stödet, säger Eleonor Berggren som bor i Vindelns kommun till SVT.
Mest till de rikaste
Ebba Busch talar gärna om att elstödet ska hjälpa de familjer som har det tuffast med ekonomin, men de som gynnas allra mest av högerregeringens utbetalningar är de superrika.
En granskning från Expressen visar att bland de privatpersoner som kommer få allra mest finns flera miljardärer, en NHL-stjärna och fastighetsmoguler.
En anledning är att många av dess förutom sina stora bostäder har extravaganta fritidshus som kan förbruka lika mycket el som tio normala villor.
Eftersom regeringen inte gjort några begränsningar för hur mycket el man kan få ersättning för kan dessa superrika superslösare få upp emot 100 000 kronor i elstöd.
Otrygg, dyr och krånglig hantering
Om elstödet ändå kommer i februari kan det leda till en hel del krångel. Stödet kommer nämligen betalas ut via Försäkringskassan, som inte har möjlighet att få tag i allas kontonummer.
De som har ett konto i en annan bank än den som upphandlats för uppdraget kommer inte få pengarna in på kontot. Istället kommer det komma en utbetalningsavi i brevlådan.
Den avin kan sen, mot en avgift, lösas in mot kontanter. Det innebär att många kommer tvingas gå runt med tusentals kronor i kontanter. Om kontanterna sedan ska användas exempelvis till elräkningen måste man uppsöka banken och göra en insättning, återigen mot en avgift.
Det är ännu inte klart hur många som kommer tvingas krångla med kontanter, men det finns en stor risk att det blir väldigt många. Den bank som har störst andel av privatkunderna i Sverige är Swedbank, där 19 procent har sina konton.
Svårt för företagare
Regeringens besked om att hushåll i södra Sverige kan få sitt elstöd framemot våren täcker faktiskt inte den största delen av de utbetalningar som ska göras. Över hälften av de 55 miljarderna ska nämligen gå till företag.
När de utbetalningarna kommer är dock fortfarande ytterst oklart. Under tiden ökar risken för konkurser, som redan nu närmar sig rekordnivåer. Mest utsatta är små och medelstora företag samt exempelvis föreningar, exempelvis inom idrott.
