Första halvåret i år har 91 sprängningar genomförts i Sverige. Det är fler än under hela förra året, visar nya siffror från polisen.Konflikterna är väldigt intensiva, säger Malin Nygren, chef för polisens nationella bombdatacenter.
Ett barns gymnastikskor lyser rosa i bråten. Radhusets fasad är söndersprängd, fönstren krossade och flera familjer står utan hem.
Den allvarliga explosionen i Hässelby i nordvästra Stockholm i mars – där en radhuslänga fick stora skador – stack ut i sin omfattning. Men sprängningen är långtifrån unik.
När polisen nu summerar halvårsstatistiken över antalet sprängningar under årets första sex månader är det fler (91) än under hela förra året (90).
Malin Nygren, chef för polisens nationella bombdatacenter, håller precis på att gå igenom siffrorna som rör allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning för årets första sex månader.
Väldigt högt
Statistiken kan komma att justeras något. Bland fallen finns inte bara uppgörelser mellan gängkriminella, utan även en och annan ungdom som experimenterat med saker som smäller och förstört egendom. Men trenden är tydlig.
– Det ligger väldigt, väldigt högt i år, säger Malin Nygren.
Flest sprängningar under det första halvåret har skett i polisregion Syd (34), följt av polisregion Stockholm (27) och polisregion Väst (17). Att region Syd har flest sprängningar är en trend som har hållit i sig i flera år.
Sprängningarna har under årets första sex månader riktats mot både bilar och affärslokaler. Men det främsta målet har varit privatbostäder, en utveckling som polisen även såg 2022.
– Det är mycket oroväckande och tyder på deras hänsynslöshet. De bryr sig inte om omgivningen, säger Nygren.
Att sprängningarna ökar kan bero på en rad olika saker.
– Det är väldigt mycket som sker i det kriminella gängen nu. Det är en hög konfliktnivå. Man ser det som en framgång att använda explosiva anordningar för att få fram sitt budskap eller skrämmas.
Konflikt i Stockholm
I Stockholm kopplas många av skjutningarna och sprängningarna till en konflikt mellan de så kallade Foxtrot- och Dalennätverken.
Stockholm sticker ut när det gäller antalet försöksbrott som rör sprängningar, 30 stycken under det första halvåret 2023, jämfört med endast 8 stycken under hela 2022.
– Om alla försöken varit framgångsrika hade Stockholm haft 57 sprängningar redan i år. Och varit värst i klassen. Det kan vara så att polisen i Stockholm, med hjälp av de extraresurser som man fått, har varit framgångsrika i att stävja det här våldet, säger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.
Polisen arbetar nu för att i högre grad komma åt de som konstruerar och tillhandahåller sprängladdningarna.
– Man går mer mot möjliggörarna, och inte bara utförarna, säger Malin Nygren.
Det är rätt väg, anser Manne Gerell.
– Det är inte alla 15-åringar som vet hur man bygger en bomb, det krävs det lite kompetens för. Om man kan komma åt bombmakarna, experterna, de som tar fram sprängmedlet, så kan man vinna mycket.
Nytt rekord?
Det högsta antalet sprängningar under ett år, sedan polisen började föra statistik 2018, 133 stycken, noterades 2019. Fortsätter utvecklingen kan det rekordet få ge vika för ett nytt i år. Malin Nygren på polisen tycker att det är svårt att sia om utvecklingen för resten av året.
– Men det finns en risk att det kan bli väldigt höga siffror i år, säger hon.
När det gäller skjutningar är årets halvårsnotering lägre än förra årets. Halvvägs genom 2023 har 22 personer skjutits till döds och 63 personer skadats i totalt 185 skjutningar i Sverige. Rekordåret 2022 sköts 63 personer till döds, varav 34 under årets första sex månader, enligt TT:s sammanställning.
