Under de senaste åren har världens miljardärer blivit dubbelt så rika. Samtidigt har 99 procent av världens befolkning fått det sämre.
Pandemin har haft stor påverkan på ekonomin, både på samhällsnivå och för den enskilda människan. En ny rapport från hjälporganisationen Oxfam visar hur Covid-19 lett till ökade klyftor.
I Sverige har de som har det allra sämst fått det sämre under pandemin. Bland annat har långtidsarbetslösheten ökat, vilket håller kvar de drabbade i en ekonomiskt utsatt position.
Skulderna hos Kronofogden har ökat och är nu rekordhöga 94 miljarder kronor. Trenden är att färre personer är skyldiga större summor. Vid årsskiftet var det 390 000 personer som hade aktiva skulder hos Kronofogden.
För de som har haft kvar sina jobb har pandemin med inställda nöjen och mer hemmajobb inneburit lägre utgifter. Den här gruppen har sett en något förbättrad ekonomi.
Miljardärer kan fira
Pandemins vinnare tycks vara de superrika, där samtliga på topp tio-listan över Sveriges rikaste ökat sina förmögenheter rejält. Den som ökat minst är Fredrik Paulsen, vars förmögenhet ”bara” ökat med 8 miljarder kronor. Detta enligt en granskning av SVT.
En stor anledning till att de superrika kunnat bli ännu förmögnare är att det under pandemin varit rally på börsen. När kapitalet flödar till börsen gynnas de med mest förmögenhet.
En av de som tjänat allra mest på pandemin är Carl Bennet som bland annat är huvudägare i Getinge som till verkar medicintekniska produkter.
Själv menar Bennet i SVT att hans förmögenhetsökning är teoretisk och att han gynnats av att hans bolag är i branscher som direkt påverkats av pandemin.
Ökade globala klyftor
Rapporten från Oxfam visar att mönstret från Sverige återfinns in hela världen.
Under pandemin har de tio rikaste personerna i världen ökat sin gemensamma förmögenhet från 700 miljarder dollar till ofattbara 1,5 biljoner dollar. Det motsvarar 15 000 miljarder kronor. Som jämförelse var hela Sveriges BNP 2020 knappt 5 000 miljarder kronor.
Under samma period har 99 procent av världens befolkning fått det sämre ekonomiskt och 160 miljoner människor har tvingats ut i fattigdom. Kvinnor, etniska minoriteter och befolkningen i utvecklingsländer har drabbats allra hårdast.
Klart är att något måste göras mot de växande klyftorna. Oxfam beräknar att ojämlikhet leder till 21 000 människors död varje dag. Det betyder att var fjärde sekund dör någon på grund av exempelvis dålig tillgång på sjukvård, hunger, klimatkriser och relationsvåld och annat våld mot kvinnor och flickor.
Men Oxfam menar att det finns saker som stater skulle kunna göra. De föreslår bland annat en engångsskatt som skulle göra att en del av de superrikas förmögenhetsökning skulle kunna användas till att återuppbygga samhällen efter pandemin.
