Regeringen vill göra skolmarknaden mer rättvis och ge kommunerna större möjlighet att styra ersättningen till friskolor som drivs med vinst som mål.
Det finns några grundläggande skillnader mellan kommunala skolor och friskolor. Det handlar främst om att kommunala skolor har fler skyldigheter och är tvungna att erbjuda alla elever en skolplats.
Friskolor kan istället välja ut mindre resurskrävande elever som lockas med friskolors vana att sätta högre betyg. Lägg dessutom till en lägre personaltäthet och lägre löner så är det lätt att förstå att det kan bli höga vinster.
Trots detta får kommunala skolor och friskolor lika hög ersättning per elev, den så kallade skolpengen. Men nu ser det ut som att skolpengen blir en viktig valfråga.
– Man kan inte få betalt för saker man inte behöver leverera, säger statsminister Magdalena Andersson och pekar på att regeringen varit tvungen att lappa och laga i ett riggat skolsystem. Det rapporterar Expressen.
Regeringen vill införa förändringar så att kommuner kan ge mindre ersättning till friskolor som inte tar sitt ansvar.
Regeringen vill inte förbjuda friskolor utan målet är att minska orättvisorna. Genom reformen beräknas friskolorna kunna få omkring 8-10 procent lägre skolpeng.
Skiftet skulle kunna leda till att friskolor inte primärt är vinstmaskiner, utan faktiskt har som mål att eleverna ska få en så bra skolgång som möjligt.
– Vi ser i dag att många driver friskolor. Det viktiga är att man driver skola för att man tycker om barns lärande inte för att man vill tjäna pengar. Jag tror det finns goda chanser att driva friskola i Sverige i dag, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Regeringens förslag välkomnas av Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:
”Vi välkomnar att regeringen nu lägger förslag som fördelar skolpengen efter faktiska kostnader. Svensk skola är underfinansierad och då kan vi inte ha ett system som överkompenserar friskolor och dränerar kommunala”, säger hon i ett skriftligt uttalande till Expressen.
Borgerlig reform
Sveriges system där det är fritt fram att ta ut hur stora vinster som helst ur skolan är världsunikt. I alla andra länder finns begränsningar för hur privata företag får utnyttja skolsystemet.
Friskolereformen infördes ursprungligen av den moderatledda regeringen 1992. Den utmålades som ett sätt för små skolor med alternativ pedagogik att få en plats. Idag styrs istället en stor del av friskolemarknaden av enorma bolag vars ägare har tjänat miljoner eller till och med miljarder.
Regeringens åtstramning av skolmiljardärernas möjligheter att göra om skattepengar till privata vinster har kritiserats från höger. En av de skarpaste kritikerna är Liberalernas Nyamko Sabuni som kallar förslaget ”förkastligt” och ett försök att ”straffa enskilda barn”. Föga förvånande får hon medhåll av Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Populärt att trotsa vinstjakten i skolan
I en debattartikel lyfter Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att oviljan att låta skattebetalarnas pengar gå till enskilda företag är impopulärt bland väljare över hela den politiska skalan.
Trots att nästan en femtedel av Sveriges barn går i en friskola är opinionen starkt för att minska skolkoncernernas stora vinster. I en undersökning från Novus på beställning av det fackliga idéinstitutet Katalys är 8 av 10 för att begränsa möjligheten till vinster i välfärden. 60 procent svarar ja på frågan om kommunala skolor borde få en högre skolpeng. Undersökningen är från 2021.
Även i partier som Moderaterna eller Centerpartiet där ledningen är friskolekramare tycker 70 procent av väljarna att vinstbegränsningar är ett bra förslag.
