Hem Politik Svantesson om budgetsveket: ”Förstår att många ville ha mer”

Svantesson om budgetsveket: ”Förstår att många ville ha mer”

0
Foto: Pontus Lundahl/TT

Högerregeringens första budget presenterade satsningar som är långt under det som lovades under valrörelsen.

Det blev en rätt avslagen affär när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade sin första budget.

Finansministern presenterade det hon kallade för en ”åtstramande budget” och pekade gärna på det svåra ekonomiska läget. Det finns sanning i det, men samma prognoser fanns även innan valdagen.

Totalt vill regeringen genomföra reformer för drygt 40 miljarder kronor. Det är mycket pengar, men på ett antal avgörande punkter är de långt under det som utlovades under valrörelsen.

Billigare drivmedel

Drivmedelspriserna var en het valfråga och högerpartierna tävlade i att erbjuda högst sänkningar ”vid pump”. Värst var Sverigedemokraterna som lovade sänkta drivmedelpriser med tio kronor per liter, men Moderaterna och Kristdemokraterna var inte långt efter.

Många som drabbats av höga bränslekostnader blev därför besvikna när regeringens satsning presenterades. Totalt handlar det om ett sänkt bensinpris med 14 öre per liter.

– Jag förstår att många ville ha mer, sa finansministern om satsningen.

Trots den minimala sänkningen är det en mycket dyr satsning som beräknas landa på 6,7 miljarder kronor under 2023.

Högkostnadsskydd från 1 november

Ulf Kristersson utlovade att ett högkostnadsskydd för elkostnader skulle vara på plats den första november. Det vallöftet har redan brutits med råge, och det är ännu inte klart när hushållen kommer kompenseras.

Kompensationen, som inte tar hänsyn till årets rusande priser utan bara är en återbetalning på räkningarna från förra året som redan betalats, har fått massiv kritik.

Kompensationen ges bara till de som bor i södra Sverige, medan de som bor i det elproducerande norra Sverige inte får ett enda öre.

Satsningar på skolan

Skolan ska vara regeringspartiet Liberalernas paradfrågas, men i budgeten får området inte hög prioritet.

Lärarfacken har beräknat att det krävs tillskott på 25,4 miljarder kronor för att ens kunna upprätthålla dagens standard. Regeringens tillskott på 1,6 miljarder nästa år kommer inte att räcka långt.

 Man kan befara att lärare och elever kommer att få ta en riktigt stor smäll utifrån det ekonomiska läget, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i tidningen Läraren.

Utökat rättsväsende

Moderaterna lovade 23 miljarder extra till rättsväsendet över fem år. Detta har nu krympt till fem miljarder över tre år, och endast 1,4 miljarder extra under 2023.

Trots detta uppenbara löftesbrott kallade justitieminister Gunnar Strömmer förslaget för ”den största offensiven mot organiserad brottslighet i svensk politisk historia”.

Exit mobile version