Det är tydligt att högerpartierna är duktigare på att komma med vallöften än att leverera i verkligheten.
Det är många som känner av de allt bistrare ekonomiska tiderna och många oroar sig för hur de ska klara vinterns räkningar. Just hushållens ekonomi var även en av de stora frågorna i höstens valrörelse.
Men nu efter valet är det tydligt att högerpartiernas löften inte var förankrade i verkligheten eftersom de på punkt efter punkt tvingas backa.
Det gäller bland annat högerlöftet om att inte höja skatter och att ett elprisstöd skulle vara på plats första november. Men det löftessvek som rört upp allra mest känslor rör priserna på bensin och diesel.
Svekdebatt om bränslepriser
Innan valet lovade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna stora prissänkningar på drivmedel. Längst gick SD som lovade tio kronors minskning, men M och KD var inte långt efter.
När den nybakade högerregeringen presenterade sin första sänkning blev det en kalldusch för de väljare som trott på dem – av kronorna blev det bara några futtiga ören kvar.
Partiledarnas svar på anklagelser om att de svikit sina löften var att peka på att de, någon gång i framtiden, skulle sänka reduktionsplikten och på så vis få ner priset till de utlovade nivåerna. Nu verkar det som att de tvingas backa även på den punkten.
Sänkningen av reduktionsplikten kan nämligen styra mot EU:s utsläppskrav. Om man ändå skulle genomföra sänkningen skulle Sverige bli tvunget att betala mångmiljardbelopp.
– Regeringen har nog lovat saker som man inte riktigt förstod vad de innebar, säger en källa till Dagens Nyheter.
Enligt uppgifter till DN försöker nu regeringen i tysthet komma ur den rävsax de själva satt sig i. Ansvarig minister Ebba Busch har inte kommenterat uppgifterna, men hennes pressekreterare meddelar Aftonbladet att regeringskansliet just nu arbetar med frågan.
Det är troligen en klen tröst för de väljare som gett sin röst till ett av högerpartierna.
