Skattesystemet gynnar män och missgynnar kvinnor. Det visar en ny rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer.
Trots att löneskillnaderna mellan könen minskar så ligger inkomstskillnaderna, alltså hur mycket pengar man faktiskt har, kvar på samma nivå som 1995. Enligt en ny rapport från Sveriges kvinnoorganisationer beror det på att skattesystemet i grunden är ojämställt.
Rapporten menar att det finns en inbyggd ojämställdhet i att skatterna på arbete och på konsumtionsvaror är relativt höga, medan skatterna på kapital och annat ägande har minskat. Det gör att män, som har mer kapital än kvinnor, tjänar mer på skattesystemet. Det gör i sin tur att att utjämningen av inkomstskillnaderna mellan könen försvagats.
Kortfattat kan man säga att eftersom män tjänar mer och har mer kapital gynnas de av reduktioner och avdrag. Kvinnor, som har lägre lön och i högre grad är föräldralediga eller arbetar deltid, får större del av transfereringar, alltså tillskott som exempelvis bostadsbidrag och föräldraförsäkring.
Trenden de senaste decennierna har varit sänkta skatter för de med högre löner eller kapitaltillgångar. Exempel på detta är avskaffandet av arvsskatten och förmögenhetsskatten. Samtidigt har flera transfereringar inte hängt med och är nu relativt sett lägre än vid millennieskiftet.
Män skattevinnare
Med en högervriden skattepolitik blir män vinnare, eftersom män som regel har högre inkomster.
Förutom stora skattesänkningar på arbete finns flera avdrag som gynnar män. I rapporten kan man läsa att mest ojämställt är investeraravdraget där bara 13 procent av 240 miljoner kronor går till kvinnor. Om man räknar samman avdragen, däribland jobbskatteavdraget och reseavdraget, får män tillbaka mer än 26 miljarder kronor mer än kvinnor varje år.
Även inkomster på kapital minskar jämställdheten. Kvinnor har mindre än hälften av mäns kapitalinkomster, och allra störst blir skillnaden i den tiondel av befolkningen som tjänar allra mest. De som drar upp ojämställdheten är alltså de allra mest förmögna männen.
Ensamstående mammor drabbas
Precis som alla män inte är höginkomsttagare så är det inte alla kvinnor som har dåliga löner, men det finns ändå slutsatser att dra om man jämför män och kvinnor.
Det vanligaste yrket för män är mjukvaru- och systemutvecklare medan det vanligaste yrket för kvinnor är undersköterska. Undersköterskan tjänar i snitt 17 000 kronor mindre varje månad än systemutvecklaren.
När man skär i välfärden så drabbas kvinnor som arbetar i välfärdsyrken på flera sätt. Dels genom att de riskerar att förlora jobbet eller få en sämre arbetssituation genom att ha färre kollegor och dels genom att den välfärd de är beroende av för att kunna arbeta, som exempelvis en fungerande barnomsorg, begränsas.
Extra utsatta är ensamstående mammor. I den gruppen är det 15 procent som får någon form av ekonomiskt bistånd, vilket är den högsta siffran för någon grupp. Ensamstående kvinnors situation har dessutom försämrats rejält.
I början av 90-talet var det omkring 12 procent av de ensamstående kvinnorna med barn som hade låg ekonomisk standard. Låg ekonomisk standard definieras som att man lever på mindre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige. År 2020 hade den siffran ökat till 37,5 procent.
Den siffran riskerar att öka ännu mer nu när inflationen rusar. Flera av de transfereringar som den här gruppen är beroende av, exempelvis bostadsbidrag och barnbidrag, kommer nämligen inte att räknas upp automatiskt. Det gör att en allt större del av hushållens inkomster äts upp av inflationen.
Går att göra förändringar
Det positiva med att se att vi har ojämställda skatter är att det går att göra något åt det. I rapporten finns flera förslag som man menar skulle leda till ökad jämställdhet.
Ett förslag är att även kapitalinskomster ska beskattas progressivt, så att de som har de största inkomsterna från kapital får skatta mer. Rapporten föreslår även att avskaffa avdrag som oproportioneligt gynnar män och mäns företagande, som rot- och reseavdrag. Istället föreslår man att satsa på kvinnors företagande genom att gynna mindre företag.
Ett annat sätt att göra skatterna mer jämställda är att ta bort “föräldraskatten”, alltså att jobbskatteavdragen bara sänkt skatten på arbete. Det har gjort att den som exempelvis är föräldraledig inte fått samma skattesänkning. Och dessutom föreslås en momssänkning på mat, eftersom en större del av kvinnors inkomster går till inköp av just livsmedel.
Tyvärr ser det mörkt ut. Med en högerregering vid makten kommer progressiva skatter inte komma högt på agendan. Det finns alltså risk att ojämställdheten i skattesystemet kommer fortsätta att öka.
