Det börjar muttras om räntechocker och bostadskriser, men för att verkligen göra skillnad på bostadsmarknaden behövs billiga hyresrätter. Det skriver MT:s Lisa Aggeborn.
Hela mitt vuxna liv har det smartaste jag kunnat göra varit att låna pengar. Genom att skuldsätta mig riktigt ordentligt lovades jag att snart bli miljonär. Min belånade bostad skulle jag dessutom fylla med prylar på avbetalning. Varför betala nu när jag, precis som de riktiga miljonärerna, kan låta “pengarna jobba för mig”?
Jag skulle karriära på bostadsmarknaden på samma sätt som jag arbetar mig uppåt i karriären. Hyresrätter var omöjliga att få så för att få ett hem måste man köpa, åtminstone om du bor i en större stad.
Dessutom, intalade vi oss, var det en affär som inte kunde gå fel. Hyresrätter var ju bara att du betalade någon annan medan ditt bostadslån var en betalning till dig själv.
Nu börjar leendena i mäklarannonserna se lite stelare ut. Det muttras om räntechocker och mångdubblade månadskostnader men det når trots allt inte riktigt igenom bruset.
Det finns en väldigt stor grupp människor som skjuter tanken på räntehöjningen framför sig lika målmedvetet som man flyttar fram sista inbetalningsdag på Klarna-fakturan. I en orolig tid är risken för personlig ekonomisk kollaps inget man vill tänka på – det är ju krig i Europa och jag är sen till hämtningen på förskolan.
Vi vet ju egentligen att det är historiskt ohållbart att sitta på lån som är många gånger den egna årsinkomsten. Vi läste ju i Lyckoslanten att det är bättre att vara en Spara än en Slösa och vi vet ju att det är finansiellt dumt att låna till semesterresan.
Tyvärr så är det svårt att ignorera bort höjda räntor, de kommer oavsett om vi vill låtsas om det eller inte. Det är en tickande bomb och om människor börjar få svårt att betala för sina boenden kan det snabbt urarta i en samhällsförändrande kris.
Ett stort ansvar här ligger hos politiken. Vi kan definitivt inte vänta oss någon hjälp från högerkanten, eftersom deras lojalitet snarare ligger hos dem som lånade ut pengarna än de som lånade dem.
Modiga politiker till vänster måste våga säga att situationen på bostadsmarknaden är ohållbar och att det behövs stora förändringar. Miljonprogrammet visade att det går att på kort tid ändra systemet i grunden. Det är dags att ta till lika drastiska åtgärder igen.
Grundproblemet är ju att det är så fruktansvärt dyrt att ha någonstans att bo. Folk köper inte hysteriskt dyra bostäder för att de vill stila utan för att de inte har något val.
För att det ska bli en riktig förändring behövs fler och billigare bostäder. Det är dags att bygga hyresrätter av hög standard och med drägliga hyror. Det kan inte fortsätta så att ett hem är samma sak som ett bostadslån.
Vi måste komma bort ifrån tanken att bostaden ska vara madrassen där människor uppmanas att stoppa in alla pengar de lyckats låna ihop. Att ha någonstans att bo är inte ett sätt för de som har råd att bli ännu rikare. Att ha någonstans att bo är en mänsklig rättighet.
/Lisa Aggeborn, Morgon-Tidningen
Detta är en analys, och speglar skribentens åsikter. Morgon-Tidningens opinionstexter är stolt socialdemokratiska.
