Regeringen presenterar nya åtgärder för att bryta segregationen och för att fler utrikesfödda kvinnor ska försörja sig genom arbete.
Att bryta segregationen är en av regeringens huvudprioriteringar och man har redan infört reformer för att bryta segregation. En viktig grupp i detta arbete är utrikesfödda kvinnor.
– Allt för många har inte fått eller tagit chansen att komma in i samhället, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.
– Det ska vara glasklart att i Sverige gäller svensk lag och svenska värderingar. Det innebär bland annat att alla, oavsett om man är man eller kvinna, ska försörja sig själv. Men det finns områden där sysselsättningsgraden bland utrikesfödda kvinnor är allt för låg.
Allt för många utrikesfödda kvinnor hamnar i utanförskap och långtidsarbetslöshet. Ministern pekar även på att nuvarande regelverk har missgynnat kvinnor, trots att det är formellt könsneutralt.
Den så kallade etableringsersättningen har tidigare betalats ut till ett hushåll. Regeringen vill nu att den ska betalas ut individuellt så att det lönar sig för båda föräldrarna att söka och få arbete utanför hemmet.
Ett mer jämställt Sverige
Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark slår fast att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men att det inte gäller alla kvinnor i landet.
Istället för vårdnadsbidrag, som låst fast utrikesfödda kvinnor och gett incitament att inte komma i arbete, vill regeringen istället underlätta för den här gruppen att komma in på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen får därför i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter ta fram en plan för att fler utrikesfödda kvinnor ska få jobb.
Regeringen vill även att kommunerna ska kunna arbeta uppsökande för att fler barn till nyanlända ska gå i förskola.
– När barnen går i förskolan kan föräldrarna jobba, säger Nordmark.
Det ska även göras insatser för att utbilda utrikesfödda kvinnor i reproduktiv och sexuell hälsa. Det är information som är lätt tillgänglig för de som växt upp i Sverige, men som inte alltid når utrikesfödda.
Förebyggande insatser mot kriminalitet
En annan nyhet är att det ska bli enklare för socialtjänsten att genomföra förebyggande insatser för unga som riskerar att hamna i kriminalitet.
Nyheten, som presenterades av socialminister Lena Hallengren, innebär bland annat att föräldrar inte kan vägra barn att ta del av insatser från socialtjänsten. Åldersgränsen sänks även från 15 till 12 år.
– När socialtjänst och barn är överens om behov av stöd är det orimligt att vårdnadshavare kan stoppa de insatserna, säger Hallengren.
Det är idag färre som lever på försörjningsstöd en längre tid, men andelen utrikesfödda kvinnor som har försörjningsstöd har ökat. För att minska detta ska regeringen tillsätta en utredning som ska utvärdera hur försörjningsstöd och inkomst från lön ska kunna kombineras.
