Även om en förkrossande majoritet av svenska folket ställer sig bakom rätten till fri abort kan USA:s avskaffande av aborträtten påverka debatten även här.
Under midsommarhelgen firade abortmotståndet en av sina största segrar på decennier. Den högsta domstolen i USA valde att upphäva Roe vs Wade och avskaffade därmed rätten till fri abort i landet.
I samma ögonblick som beslutet kom triggades lagändringar i flera delstater och tiotals miljoner amerikanska kvinnor har nu fått ett minskad möjlighet att bestämma över sina egna kroppar.
I Sverige är aborträtten inte hotad på samma sätt. Enligt undersökningar står över 90 procent av befolkningen bakom den svenska lagstiftningen. Men Kristina Castell, barnmorska och tematisk sakkunnig kring aborträtt på RFSU, vill ändå höja ett litet varnande finger.
– Det svenska abortmotståndet vädrar morgonluft nu. Det är kanske inte stort, men det finns, och beslutet i USA kan få ringar på vattnet som når hit till Sverige, säger hon.
En falang där det finns ett starkt stöd för abortmotstånd är inom den högerextrema sfären. Här är motståndet ofta kopplat till en väldigt traditionell syn på kvinnan, där hon mest ska stå i köket.
Den största delen av abortmotståndet i Sverige kommer dock framförallt från värdekonservativa högerkristna. Där syns föreningar som Människovärde, som är en sammanslagningng av anti-abortföreningarna Ja till Livet och Provitas, ofta i debatten. Människovärde driver stenhårt nej till fri abort samt samvetsfrihet för barnmorskor.
Eftersom stödet för fri abort är så massivt i Sverige är dessa grupper relativt små. Men i och med domslutet i USA kan särskilt de värdekonservativa kristna rörelserna öka sin aktivitet.
– De är i dagsläget decimerade men de är nära allierade med abortmotståndet i USA, och får dessutom en stor del av sina pengar därifrån, säger Kristina Castell.
Politisk enighet för rätten till abort
Så sent som 2018 var Sverigedemokraterna för att sänka gränsen för fri abort till 12 veckor. I valrörelsen blev detta en fråga som partiet förlorade mycket på, och man har därför under de senaste åren ändrat sin officiella ståndpunkt.
Även Kristdemokraterna har ett förflutet som abortmotståndare, där kampen mot fri abort var en av de frågor som först satte partiet på den politiska kartan.
Banden mellan anti-abortrörelsen och KD är fortsatt starka. Ett exempel är att föreningen Ja till Livet bildades av Mikael Oscarsson som sedan kom att sitta i riksdagen för partiet och idag är KD:s utrikes- och försvarspolitiska talesperson.
Officiellt ställer sig partiet nu bakom den svenska lagstiftningen. Ett flertal av partiets absoluta toppnamn som tidigare uttalat sig abortkritiskt, däribland kvinnoförbundets ordförande som fram till 2019 satt i styrelsen för Människovärde och partiledaren Ebba Busch, nu säger sig stå upp för kvinnors rätt till sin egen kropp.
Att abortmotståndet finns kvar på individnivå, både i rikspolitiken och i regioner och kommuner, går dock att se på allt ifrån enskilda motioner till uttalanden från företrädare.
Välkomnar ökad debatt
Abortmotståndet i Sverige är inte lika öppet som i exempelvis USA, och frågan drivs på ett delvis annat sätt.
Ett ord som ofta används är samvetsfrihet, som i debatten om abort oftast innebär att en barnmorska vägrar att utföra aborter av religiösa skäl. Andra sätt som anti-abortrörelsen vill inskränka rätten till abort kan enligt Kristina Castell handla om andra former av vårdvägran och försök att strypa tillgången till kliniker som utför aborter.
På RFSU välkomnar man fler samtal om fri abort och ett större fokus på frågan:
– De allra flesta står bakom lagstiftningen men det är inte alla som har så mycket kunskap. För RFSU handlar rätten om fri abort att kunna bestämma över sin kropp och sitt liv. Det är en av våra kärnfrågor och särskilt viktigt är det att öka kunskapen. När man vet mer ökar stödet. Utan kunskap tar man lättare till sig det som inte är rätt, säger Kristina Castell.
